Sofie.

Har haft en bra helg. I det stora hela innehöll den barnvaktande, odencup tittande, utgång och besök i Lidköping. Förutom detta så har jag kämpat emot mig själv hela helgen i huvudet. Hade nämligen en högskoleuppgift att skicka in. Insåg ganska snart att det är ganska mycket som står på spel vad gäller detta inskick och drabbades av panik. Har skrivit om mitt personliga brev mer eller mindre sju gånger och kollat igenom papprena ungefär lika många. Men nu är det inskickat. Nu är det vad det är och det finns inget jag kan göra åt det längre. Det är som jag skrev till bosse häromdagen; It's so final, it's like there's no turning back from doing this. I can apply again and again and again but I want to get in on my first try so i'm putting all of this pressure on myself. 

 

det är sant, när det är något jag verkligen vill så pressar jag mig själv. På gott och ont givetvis men jag gör det. Har nog inte riktigt velat någonting såhär mycket på ett tag och jag gillar känslan! Känslan av att veta vad jag vill och ta tag i det. 

 

Idag är det måndag... första dagen på min 5:e vecka hemma. Hur sjukt? Inte klokt vad tiden går fort numera! Nästa vecka ska jag till Jessica, wiiie! äntligen har inte träffat henne på ca 13 månader nu. Galet!!