Sofie.

det närmar sig sitt slut. nu när det bara är två månader kvar på det här året och ett år sedan jag och frida anlände till australien(mer eller mindre) inser man hur galet fort ett år går. jag kommer lämna 2013 med huvudet högt och ett hopp om 2014. ett hopp om att få åka till australien, att alla mina nära och kära är starka och trygga.. ett hopp om ett bra år med alla olika medgångar och motgångar. nu vid 22 års ålder så har jag insett att de kommer med alla år... medgångarna och motgångarna. det är lite dem som gör året till det de blir. jag har lite accepterat att det händer och förväntar mig att det ska hända. försöker intala mig själv att det blir lite mindre av en chock om man är inställd på att imorgon är en ny dag och den kommer med ny lycka och/eller nya bekymmer. samtidigt som det är okej.. livet är en berg och- dalbana och jag försöker njuta av åkturen så gott det går. med andra ord. för en gångs skull är jag inte rädd att starta ett nytt år. jag är inte rädd för vad det året har att erbjuda. bring it on 2014!