allt som oftast
allt som oftast tänker jag alldeles för mycket. försöker analysera saker innan dem ens har hänt och allt som oftast har jag helt fel. det är enligt mig något som jag gör fel eller snarare helt galet. det är svårt för mig att bara sitta ner och ta saker och ting som dem kommer. jag vill gärna veta saker innan dem ens har hänt så att jag på något sätt kan förbereda mig själv och kanske till och med andra i min omgivning på vad som kommer hända och hur jag kommer agera. jag har jobbat på att få bort denna sidan av mig och när jag levde dag för dag under ett helt år försvann den sakta men säkert och jag slutade fundera alltför mycket. försökte istället leva för dagen från det att jag vaknade på morgonen tills det att jag somnade på kvällen. nu inser ju jag också att det är inte så livet funkar, det är bra mycket mer komplicerat än så. iallafall när man som jag inte vill leva lagom. lagom är tråkigt... allt eller inget är en utmaning. i flera år har jag gett upp innan jag ens försökt, har haft inställningen att jag ska göra något vettigt av mitt liv och det har hållit i en vecka och sen har jag varit tillbaka på ruta ett igen. det är väl nu om någon gång det är dags att anta utmaningen och göra något vettigt av detta och mig själv.
sagt och påbörjat!!