Sofie.

sedan jag kom till kontoret för 45 minuter sedan så har minst 6/10 personer kommenterat det faktum att det är lönefredag. sånt är ju livet man behöver pengar för att kunna försörja sig. och just nu behöver jag pengar för att göra det jag vill men... när jag reste med Boaz precis innan jag åkte hem från australien bodde vi i en liten stad i ca 6 dagar. en harmonisk, lugn och helt underbar stad vid namn Byron Bay. då jag är en ganska stressad person av mig så tog det några dagar innan jag började uppskatta livet i Byron. det var ingen stress och när jag är på semester vill jag bara slappa. som sagt det tog mig ett par dagar innan jag uppskattade våra dagar i Byron men nu är det allt jag vill tillbaka till. inte så mycket för honom för det vi hade har vi inte längre utan mest på grund av den icke existerande ständiga livsstressen. allting ordnar sig oavsett och det kände man verkligen. att allting skulle ordna sig. jag behöver det just nu, den känslan, den livsglädjen och den livsstilen. ni vet när man gjort saker och när man är borttagen från situationen så är det allt man vill göra men kanske inte riktigt uppskattade det som man borde gjort när man var på plats. så var det, sorgligt men sant. jag ska åka tillbaka dit en dag och verkligen känna efter. längtar efter att slippa känna livsstressen igen. 

 

det jag vill få fram är att man skall inte leva för materiella ting, man ska leva för de människor man älskar, den platsen man är på och de saker man ser, känner och upplever. 

 

the world is a fucked up place. det är allt jag har att säga.